Enskilt avlopp i Uppsala – tillstånd, krav och lösningar

Senast uppdaterad 29 september 2026. Innehållet är granskat av Jesper Ornbrant, Avlo AB.

Ska du anlägga eller byta enskilt avlopp i Uppsala kommun? Här går vi igenom hur ansökan fungerar, hur lång tid du ska räkna med och vad som är speciellt i Uppsala – med Uppsalaåsen som dricksvattenkälla, Fyrisån och Ekoln som mottagare och tusentals äldre avlopp i kommunen. Avlo finns i Enköping och hjälper fastighetsägare i Uppsala med både ansökan och produkter.

Tillstånd eller anmälan?

I Uppsala kommun gäller:

Tillstånd krävs alltid för avlopp med vattentoalett, och för att ansluta en vattentoalett till en befintlig anläggning.
Tillstånd krävs också för BDT-vatten (bad, disk och tvätt) inom de områden som omfattas av kommunens lokala hälsoskyddsföreskrifter. Utanför dessa områden räcker en anmälan.
Underhåll kräver varken tillstånd eller anmälan. Dit räknas byte av slitdelar som pumpar och T-rör, och byte av slamavskiljare eller sluten tank om den placeras på samma plats som i det tidigare tillståndet.

Reglerna bakom det här — skyddsnivåer, skyddsavstånd, servitut och vad kommunen väger in — går vi igenom i vår guide till tillståndsprocessen för enskilt avlopp.

Så går ansökan till i Uppsala

Välj lösning med sakkunnig hjälp. Kommunen skriver att anläggningen måste göras på ett professionellt sätt och rekommenderar konsult eller erfaren entreprenör. Kommunen informerar om kraven, men du väljer själv anläggning.
Kontakta grannarna. Du behöver uppgifter om alla närliggande dricksvattenbrunnar, avlopp och energibrunnar. Kommunen ber dig ta reda på dem innan du söker.
Kontrollera fornlämningar. Finns det fornlämningar inom 50 meter ska Länsstyrelsen kontaktas.
Gräv provgrop för markbaserade lösningar, två–tre meter djup. Vid infiltration ska du också bifoga en jordanalys.
Skicka in ansökan med beskrivning och situationsplan via kommunens e-tjänst. Ska en befintlig slamavskiljare återanvändas ska ett intyg om täthetskontroll bifogas. Söker någon annan åt dig krävs fullmakt från fastighetsägaren.
Vänta på skriftligt beslut innan du börjar bygga.
Bygg och dokumentera. Entreprenören fyller i ett utförandeintyg och skickar in foton som visar hur anläggningen är byggd. Det gäller alla anläggningstyper, även sluten tank och minireningsverk.

Hur lång tid tar det?

Uppsala har förhållandevis långa handläggningstider. På kommunens webbplats anges i augusti 2026 att det kan dröja 10–20 veckor innan handläggningen av ett ärende ens påbörjas.

Vår erfarenhet är att det tar fyra till åtta månader från inlämnad ansökan till färdigt tillstånd, i enstaka fall över tolv månader. Räkna normalt med ungefär sex månader. Det har förekommit att kommunen prioriterat brådskande ärenden i samband med pågående bygglov, men det är inget man kan räkna med. Planerar du att bygga nästa sommar är det klokt att söka redan nu – och att se till att ansökan är komplett från början, eftersom kompletteringar förlänger tiden ytterligare.

Vad kostar ansökan?

Uppsala kommuns avgifter för en fastighet upp till 25 personekvivalenter (taxa 2026, timavgift 1 468 kr):

WC och BDT till sluten tank	5 872 kr
WC och BDT med utsläpp i mark eller vatten	11 744 kr
WC till sluten tank + BDT till anläggning med utsläpp	11 744 kr
BDT-vatten där det är tillståndsplikt	10 276 kr
BDT-vatten där det är anmälningsplikt	8 808 kr
Gemensam anläggning 6–25 pe, flera fastighetsägare	13 212 kr

Aktuella belopp finns på kommunens sida om enskilt avlopp.

Vattentäkter – det som oftast avgör

Den enskilt största faktorn i prövningen är närliggande dricksvattenbrunnar. På situationsplanen ska alla vattentäkter och energibrunnar inom 100 meter från den planerade anläggningen redovisas. Det som vägs in:

Avståndet. Ju längre bort, desto bättre. 20 meter till utsläppspunkten är i praktiken ett absolut minimum – vi känner inte till någon kommun som godtar kortare avstånd – och ofta krävs betydligt mer.
Placeringen i terrängen. Ligger brunnen nedströms avloppet i grundvattnets riktning är risken större än om den ligger uppströms och högre upp.
Brunnens utformning. Uppsala kommun skriver att en bergborrad brunn inte är lika känslig för föroreningar från ytvatten som grävda brunnar, filterbrunnar och rörspetsar.

Brunnar som är registrerade i SGU:s Brunnsarkiv kan kommunen se när den handlägger ansökningar om enskilt avlopp. Är din egen brunn inte registrerad kan det vara värt att göra det.

Blir avståndet för kort finns sluten tank, där inget avloppsvatten släpps ut på fastigheten.

Uppsalaåsen och Vattholmaåsen

Uppsalas vattenförsörjning är uppbyggd runt Uppsalaåsen, som går genom hela kommunen och rakt under Uppsala stad. Åsen försörjer bland annat Uppsala, Gunsta, Länna, Almunge, Lövstalöt, Bälinge, Björklinge, Läby och Skuttunge. Biåsen Vattholmaåsen försörjer Storvreta, Vattholma och Skyttorp.

För att hålla uppe nivåerna infiltreras ytvatten från Fyrisån och Tämnaren i åsen. Åsen och kommunens övriga vattentäkter är vattenskyddsområden med beslutade skyddsföreskrifter.

Åsarnas sand- och gruslager släpper lätt igenom vatten, vilket gör dem känsliga för föroreningar. I kommunens plan för tillsyn av små avlopp anges att hög skyddsnivå kan bli aktuell i tätbebyggda områden, vid badplatser, inom vattenskyddsområden och inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde. Tillrinningsområdet är större än själva åsen, så kontrollera läget tidigt.

Fyrisån, Ekoln och Mälaren

Hög skyddsnivå för miljön handlar om att minska övergödningen av sjöar och vattendrag. I Uppsala är det främst ett vattensystem som styr:

Fyrisån är det dominerande avrinningsområdet, omkring 2 000 km², och omfattar större delen av kommunen.
Ekoln är Mälarens nordligaste del. Hit mynnar Fyrisån, och även Hågaån och Sävjaån.
Mälaren tar emot vattnet. Fyrisån och Örsundaån står tillsammans för omkring 11 procent av tillrinningen till Mälaren, enligt de siffror från Mälarens vattenvårdsförbund som kommunen redovisar.

Ligger fastigheten nära något av vattendragen, en sjö eller en badplats är risken större att kommunen bedömer att hög skyddsnivå gäller. Då krävs 90 procents fosforreduktion, vilket till exempel kan lösas med ett minireningsverk eller en markbädd med fosforavlastning.

Tusentals äldre avlopp

I Uppsala kommun finns omkring 12 000 enskilda avlopp. Enligt kommunens plan för tillsyn från 2019 var cirka 3 700 av dem anlagda före miljöbalken 1999 – infiltrationer och markbäddar som enligt kommunen inte renar vattnet tillräckligt innan det når grundvatten, sjöar och vattendrag.

Kommunen prioriterar tillsynen utifrån avrinningsområden: hur mycket fosfor små avlopp bidrar med, hur tätt det finns äldre anläggningar och om området ligger inom åsarnas känsliga zon eller andra vattenskyddsområden. Har du ett äldre avlopp i ett sådant område kan det bli aktuellt med tillsyn och krav på åtgärder. Att själv söka i god tid ger dig mer kontroll över både lösning och tidplan.

Hälsoskydd, miljöskydd – eller båda

Hälsoskydd gäller dricksvatten och badvatten – brunnarna, åsarna och vattenskyddsområdena. Här kan kraven handla om en mer svårtillgänglig utsläppspunkt, robustare anläggning eller extra reningssteg.
Miljöskydd gäller övergödning – närheten till Fyrisån, Ekoln och övriga vattendrag. Här handlar kraven om fosfor, och ibland kväve.

Bedömningen görs i varje enskilt fall, och en fastighet kan behöva uppfylla hög skyddsnivå för det ena, det andra eller båda.

Tätbebyggt – när alla har egen brunn

Kommunen lyfter själv fram tätbebyggda områden som platser där hög skyddsnivå kan bli aktuell. När tomterna är små och varje fastighet har egen brunn kan det vara nästintill omöjligt att placera ett enskilt avlopp utan att komma för nära en grannes brunn.

Då kan en gemensam anläggning med en samlad utsläppspunkt vara en bättre lösning, placerad där den gör minst skada. Kommunen har en egen avgift för gemensamma anläggningar med flera fastighetsägare. Vi har minireningsverk för upp till sex hushåll och slamavskiljare upp till 20 m³.

Grannar, servitut och avtal

Bäst är om hela anläggningen, inklusive utsläppspunkten, ligger på din egen mark. Går inte det behöver du markägarens medgivande. Servitut är den säkraste formen eftersom det följer med fastigheten vid en försäljning. I många fall går det också att reglera med ett enklare civilrättsligt avtal mellan parterna, särskilt när grannsämjan är god. Vi kan i viss mån hjälpa till med underlaget.

Så hjälper Avlo dig i Uppsala

Hjälp med tillståndsansökan – platsbesök, projektering, ritningar och ansökningshandlingar. Med tanke på handläggningstiden i Uppsala är en komplett ansökan från start extra värdefull.
Minireningsverk, slamavskiljare, slutna tankar och markbäddspaket med leverans till Uppsala.
Driftsättning och serviceavtal för minireningsverk.

Osäker på vad som gäller för din fastighet? Hör av dig med fastighetsbeteckning, så tittar vi på förutsättningarna tillsammans med dig.

Vanliga frågor om avlopp i Uppsala

Vem tömmer slamavskiljaren?

I Uppsala kommun sköts slamtömningen av Uppsala Vatten. Avståndet mellan slambilens uppställningsplats och slamavskiljaren bör inte vara mer än 10 meter. Vid längre avstånd kan en sugledning installeras.

Kan jag få glesare slamtömning?

Ja, i vissa fall. Du kan söka dispens hos miljöförvaltningen så att anläggningen töms vartannat eller vart tredje år i stället för varje år.

Räcker en sluten tank för allt avloppsvatten?

Kommunen skriver att sluten tank för allt avloppsvatten bara bör användas vid liten vattenförbrukning, till exempel i ett fritidshus som används sparsamt. Vanligare är att WC kopplas till tanken, gärna med snålspolande eller vakuumtoalett, medan BDT-vattnet får en egen rening.

Får jag börja bygga innan jag fått beslut?

Nej. Du måste vänta på ett skriftligt beslut innan du börjar bygga avloppsanläggningen.

Källor: Uppsala kommun (uppsala.se: Enskilt avlopp – söka tillstånd eller anmäla; Enskilt vatten; Inriktning för fortsatt tillsyn av små avloppsanläggningar, miljö- och hälsoskyddsnämnden 2019), Uppsala Vatten (Uppsalaåsen – grundvatten). Uppgifter om handläggningstid i praktiken bygger på Avlos erfarenhet. Kontrollera alltid aktuella regler med kommunen.